En statsvetenskaplig metodanalys av All about the base: Changing campaign strategies in U.S Presedential elections in Party politics författad av Costas Panagopoulos vid Fordham University.

1. Vad är författarnas ”problem” (i vetenskaplig mening)? Vilken är den primära forskningsfrågan i studien, och i vilken utsträckning lyckas författarna ge ett tydligt svar? Författarens problemförmulering i vetenskaplig mening handlar om hur strategier i amerikanska presidentval har ändrats från att övertyga osäkra väljare till något som författaren benämner som growing emphasis on base mobilization. Sedan 2000 har kampanjer riktat in sig på att stärka de övertygade väljarna, vilket kan ha kontextuella orsaker då kampanjer opererar utifrån en annan kontext enligt studien. Studien tittar på hur förändring i väljarbeteende samt hur teknisk förändring i form av e-tjänster påverkar kampanjstrategierna i amerikanska presidentval. Författaren får fram ett tydligt svar i sak, men svaret i sig är tolkningsbart då det kan finnas flera möjliga orsaker till resultatet. Det är något som författaren även vidhåller i artikeln i form av kritik mot undersökningsmaterialet, metodkritik och det finns även med kommentarer i artikeln som handlar om att det kan finnas flera tänkbara förklaringar utanför de framlagda förklaringarna. Bevisen är empiriska och studien bygger på statistiska skillnader grundade på undersökningar om väljares uppfattning om de amerikanska partiernas kampanjer. Statistiken i denna paper ger ett tydligt svar i sak, men problemet med statistik är tolkningen och huruvida analysen har bäring i det faktiska statistiska fakta som presenteras. Svaret i denna paper är tydligt utformat och det är lätt att ta till sig resultatet. Problemet är att analysen och flera frågetecken kring huruvida denna metod är ackurat. En tydlig koppling mellan en diversifiering vid svaren om orsakerna till resultatet visar studien upp. Studien visar att det finns en förskjutning i hur det republikanska partiet och demokratiska partiet kampanjar vid val. Huvudfokuset har förskjutit från att övertyga oberoende väljare och motståndare till att man vill stärka de övertygade partianhängarna.

2. Hur har författarna praktiskt genomfört sina analysera hur väl motiveras valet av metod? (Observera att ni inte behöver fördjupa er i tekniska detaljer här; det räcker bra att diskutera detta på ett övergripande plan). Metoddelen beskriver att studier av detta slag ofta har varit baserade på den empiriska databas som används. Metoden är en fallstudie grundat på statistiska fakta tagna från intervjuer med väljare. Den motiveras utifrån att man har gjort dessa intervjuer under decennier och det är därmed vedertagna metoder som ligger grund för det empiriska materialet. Författaren operationaliserar det empiriska materialet genom att sätta upp olika tolkningsmodeller för det empiriska materialet. Jag vill inte gå in i tekniska detaljer men författaren delar upp det empiriska materialet för att se om det finns en skillnad i partiernas satsningar under kampanjer. Denna paper analyserar dessa fakta och testar tesen om huruvida det är så att partierna har satsat mer kampanjpengar och engagemang på att mobilisera the base istället för att övertyga motståndare. Metodvalet hade gärna fått motiveras i förhållande till någon annan metod. Det är svårt att ta ställning till metoden när det inte finns någon metodkritik som i förhållande till någon annan metod. Det är svårt att ta till sig statistiken på det sätt som den är presenterad i papern och det är även svårt att svara på huruvida dessa är korrekta då framläggandet är rörig.

3. I vilken utsträckning är de slutsatser som författarna drar rimliga och trovärdiga? Slutsatserna grundar sig på ett empiriskt underlag och slutsatserna följs även upp av kritik. Det saknas en viss djup metodkritik i studien, vilket kan motiveras med studiens längd men en mer fördjupad metodkritik hade gjort slutsatserna bättre underbyggda eller åtminstone diversifierade. Slutsatserna handlar om att de båda amerikanska partierna satsar mer pengar och kraft på att mobilisera sin ”kärnväljarbas” i sina kampanjer sedan år 2000. Papern visar upp statistik som visar en förskjutning i väljares uppfattning om kampanjer. Det finns en statistisk signifikans samt en korrelation som är statistiskt säkerhetsställd vilket påverkar huruvida slutsatserna är rimliga eller trovärdiga. Det är något svårt att hänga med i all beskrivning av tabeller och figurer vilket gör det något svårt att validera resultatet. Att kontexten för politiska kampanjer har ändrats förändrar även hur partierna riktar sina kampanjer är en logisk slutsats som studien konkluderar. Studien underbygger denna slutsats även med statistisk signifikans vilket gör att resultatet kan anses vara rimligt och trovärdigt. Det finns med slutsatser som bygger enbart på antaganden, vilket eventuellt borde ha funnits under en reflektionsdel istället för i konklusionsdelen. Antagandena handlar om sådant som att elektorssystemet kan påverka, vilket inte beskrivs i papern i sig utan det är enbart reflektion baserad på sådant som inte har att göra med studiens empiri. Det hade gärna funnits mer källkritik, något som hade ökat förståelsen för de empiriska data som presenteras i studien. Studien hade även fått mer adekvata slutsatser. Slutsatserna hade varit bättre underbyggda och det hade ökat förståelsen för kontextualiserandet av studiens empiriska data.

4. På vilket sätt utnyttjar författarna samhällsvetenskapliga teorier. I vilken utsträckning formuleras också mer eller mindre specifika hypoteser, och hur utnyttas dessa i studien? Det formuleras hypoteser i form att av studien testar om hypotesen om partiernas skiftning i kampanjaktivitet verkligheten stämmer överens med verkligheten där statistisk är en bärande grund vid analys. Hypoteser är antaganden eller gissningar som används för att förutsäga något som man inte har observerat. Författaren till studien har antagandet om förändringen i kampanjaktivism. Det står inte specificerat om detta var ett antagande som författaren kom på under studiens gång eller om det var ett antagande som skulle testas innan observation av empirisk data genomförts. Frågan om samhällsvetenskapliga teorier har jag besvarat i andra delar av studien. Men lite kortfattat används samhällsvetenskapliga teorier via metoder och framlagda tidigare samhällsvetenskapliga studier om de amerikanska partiernas satsningar på kampanjer. Det mesta som används är vedertagna begrepp och vedertagna metoder för att få fram väljarbeteende eller partianknutna beteenden vid kampanjer inför val.

5. Hur kan artikelns ”vetenskaplighet” sammantaget bedömas? Diskutera såväl förtjänster som brister i detta avseende. Artikeln använder sig av empiriskt material som kan anses som trovärdigt. Det är empirisk fakta som inhämtas med en metod samt teorier. Studien har ett nyhetsvärde och har en relevans. Studiens reliabilitet är tillfredställande då det är etablerad empirisk fakta som används och det är fakta som används i statsvetenskapliga studier förut. Tricket i en paper ligger i avgränsningen. Studien är avgränsad till det amerikanska valet, de två politiska partierna och tidsspannet även avgränsat till några specifika valår som är i huvudfokus. Studien har även en begränsning i vilket empiriskt material som använts och det empiriska materialet är väl motiverad. Resultatet försöker papern även diversifiera och kontextualisera genom att se om det kan finnas flera olika variabler som påverkar resultatet. Vetenskapligheten i studien är korrekt enligt enkel formalia för en . Studien öppnar även upp för framtida forskning inom ämnet. Författaren menar på att subsequent research kan undersöka förskjutningen/skiftningen hos politiska kampanjer i amerikanska val ytterligare. Han menar även på att resultatet inte behöver vara normativt utan kan vara enbart deskriptivt för det elektorssystem som man har i amerikanska val. Det är ytterligare en punkt som öppnar upp för framtida forskning, vilket vetenskapliga studier ska gärna göra.

Övriga reflektioner

Den vetenskapliga artikelns titel påminner om den tidigare populära låten av Meghan Trainor ”all about the base”. Jag antar att författaren till den vetenskapliga artikeln har medvetet valt en titel som kan öka intresset för artikeln eller åtminstone dra till sig en viss uppmärksamhet. Jag har inga andra reflektioner om det för övrigt då artikeln i sig inte har någon koppling till låten.

Referenser:

Panagopoulos, Costas. (2016). All about that base: Changing campaign strategies in U.S Presidential campaigns. Party politics, Vol 22 (2) file:///C:/Users/Admin/Desktop/Party%20Politics-2016-Panagopoulos-179-90.pdf

Gilje, Nils. & Grimen, Harald. (2014). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos AB

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sveriges Frivilligcentraler har nu en ny hemsida: https://www.sveriges-frivilligcentraler.se/ Vi har fått fantastiskt hjälp av Paulina Jaroszewicz med hemsidan. ? ...

Sveriges Frivilligcentraler är en medlemsförening för de kommuner, församlingar och föreningar som erbjuder volontärer som hjälp och stöd i civilsamhället. Vanligt är att detta arbete organiseras under t.ex. en socialförvaltning och vi ber er vbf den...

Vad tycker riksdagens partier om Frivilligcentraler? Här kan ni gå in och läsa vad riksdagens partier vill göra för frivilligt socialt arbete, hur de ställer sig till statligt stöd för Frivilligcentraler och hur de ställer sig till att en kartläggnin...

      Hade med en insändare i STT (Svenljunga, Tranemo-tidning) om Frivilligcentraler. Det borde växa fram nya Frivilligcentraler runt om i Sverige.    - Hälsningar Torbjörn S. Brandhill    ...

Ja, det var verkligen oväntat när Sabuni kastade in handduken i fredags. Det ska bli intressant att få höra om vad som egentlingen hände. Vad tänker jag om detta? Det är tråkigt då jag hoppades på och trodde på Sabuni. Hon har försökt men har konstan...